samma frustration, samma irritation, samma ilska, samma trötthet, samma obehag, samma procedur.
men lite lättare. vetskapen att hon är i stan å ligger å sover i en säng fem kilometer härifrån. det gör det hela lite lättare. men bara lite.
gråten finns fortfarande inom räckhåll.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
jag älskar dig, baby!
Skicka en kommentar